Liten onsdagsfest i Cusco

Onsdagkväll, 28/9.

Som tur är har onsdagen blivit en dag då vi går ut för att dricka några drinkar i Cusco. För då fick jag annat att tänka på än hur Ebba och Måns har det på flyget och hur tomt det kommer att vara utan dem.

Tihan, Heather och Nico gjorde mig sällskap till stan, Stephanie valde stanna hemma för hon skulle ha en telefonintervju med ett universitet klockan 08:00 på torsdags morgon. Hon vill bli sjuksköterska och ville vara i toppform under intervjun.

Toppformen är inte så bra dagen efter man druckit den men just för stunden löser drinken Machu Picchu många världsproblem.

I Cusco är krogar öppna varje dag, måndag-söndag. Nico lyckades hitta en som var stängd, Seven Angels. Som straff gick vi till det närliggande Fallen Angel. Skall visst vara med inriktning åt Gay så för Nico ett mycket hårt straff. Fast själva Fallen Angel är ett riktigt häftigt inrett ställe. Har kanske samtidigt bästa maten i stan.

Måns och Ebba åker hem.

Onsdag, 28/9.

Idag klockan 09:30 hämtades Måns och Ebba med Taxi.
Ingen överraskning för mig men svårt att inte bli lite nedstämd. Måns blev väldigt upprörd när han förstod att pappa inte skulle med i bilen, hoppas det gick över fort. Ebba hade dessutom känt av magen, typiskt inför lång hemresa med flyg. Som tur är kommer Ebba och Måns att ha sällskap av Helena hela vägen till Amsterdam. Känns riktigt bra för det hade varit tufft för Ebba att hålla koll på Måns och väskor helt själv.

För egen del så blev det nästan en ledig dag. Det hade regnat massor under natten och det fortsatte även att regna någon timme på morgonen. Vägen till Pumamarca kan vara farlig om det regnar. Efter att pratat med Selvy några gånger så kom vi fram till att vi åker upp ändå, det hade slutat att regna. Istället för minibuss blev det taxi, de tar sig fram lättare än minibussen på de leriga vägarna.

Kändes konstigt att bara vara fyra volontärer, jag och Tihan och de två nya volontärerna Heather och Stephanie. Eftersom vi kom upp sent blev det bara två lektioner. Sista lektionen var idrott så såg till att vi körde med ett säkert kort, Puma-leken.

Avsked på skolan

Måndag, 26/9.

Idag var det sista dagen för en del av mina volontärsvänner. Imorgon börjar de åka hem. Paul, Heather and Chloe kommer åka vidare på sin jorden runt resa. Priscilla åker hem till San Diego.

Har filmat hur det var att komma till skolan, gissa vem som är stjärnan i det här volontärsgänget.

Kändes att det var sista dagen men vi jobbade på som vanligt. Har startat med att förbereda för gjutning av betong till växthusets väggar. En halvmeter upp skall vara betong därefter kommer vi lägga på lerstenar som byborna just nu håller på att färdigställa.

När klockan blivit närmare kl 13:00 var det dags för avtackning. Alla ville ge Måns en present. Är nästan så man skäms lite för all uppmärksamhet Måns får. För det betyder ju att alla andra får så mycket mindre uppmärksamhet. Måns fick säkert 20 tal blombuketter samt lika många brev.

 Barnen köar för att ge alla som skall hem en kram.


Vem fick mest blommor och brev? Naturligtvis Måns.

Sista helgen

På onsdag kommer Ebba och Måns att åka hem till Sverige. Själv blir jag kvar i ännu en månad. Kommer kännas konstigt. Vi kommer dessutom bara att vara fyra volontärer efter att de lämnat oss.

Sista helgen blev en stor shoppinghelg. Saker skall med hem. Alla var ute på lördagen för att handla.

Shopping i San Blas.

Vi hann även med att titta in på ett museum, för-colombianska museet. Hade massa föremål från långt innan Inka-tiden. Ett rum var fyllt med guldföremål. Måns passade som vanligt på att sova.

Kvällen blev en stor utgång! Alla var med utom Ebba och Måns. Är ju det som är baksidan med att resa med små barn, blir sällan vi kan festa ihop. Paul åkte hem med Chloe (10år) vid nio-tiden så därefter slapp Ebba vara själv i volontärhuset.

Söndag, 25/9. 

Ebba åkte in till Cusco utan mig och Måns, för att handla saker. Vi skulle möta henne klockan 13:30 för lunch vilket vi också gjorde. Efter någon timme på stan var det dags åka hem till de andra. Var många som inte varit utanför dörren p.g.a. lördagsutgången. På kvällen var det dags för finrestaurang, Cicciolinas. Den här gången var det jag som var hemma med Måns medans Ebba fick komma ut och roa sig. 

Äta marsvin?

Fredag, 23/9.

Sent på torsdagskvällen berättade Nico för mig att vi inte skulle upp till Pumamarca skolan, de skulle nämligen ha en aktivitetsdag nere i Cusco. Fick därför 100 Soles (ca: 250kr) så att vi volontärer skulle kunna köpa matsäck till barnen. 100 småbröd, 100 skivor ost, 100 skivor skinka, 100 små juice.paket och 100 mandariner skulle inhandlas.
Tog någon timme på morgonen att handla hem allt och därefter göra klart smörgåsarna.

När vi anlände till aktivitetsdagen visade det sig att det var en lekplats med bl.a. Parishjul och rutschkanor.

Måns sov när vi anlände till lekparken, till barnens besvikelse.

 

Tvingades till värsta rutschkanan av barnen, men det gillade jag.
 

Smörgåsarna delas ut till barnen, var enda uppdraget vi hade under utflykten.

När aktivitetsdagen var slut startade vårt nästa äventyr. Har sedan i måndags tjatat på Nico att vi borde få åka och äta marsvin på ett bra ställe, inte på turistställen. Så istället för att äta Santusas goda lunch åker vi alla iväg ut på landsbygden. Santusa liksom de övriga som jobbar för Peru's Challenge är medbjudna, tyvärr kunde bara Santusa åka med.

Marsvin smakar inte alls äckligt, Måns gillade det också. Men det var väldigt lite kött så knappt värt besväret att försöka äta det. Nu har man åtminstone testat på det.

Lika spännande som att äta marsvin var hemresan. Fanns inga Taxi att få tag på och bussarna åkte förbi för de var redan överfulla. Santusa lyckades få en privat person med minibuss att köra oss hemåt. Kanske han skulle låtit bli för han blev stoppad två gånger vid poliskontroller, tror inte han fick böter och vi var glada som kom hem.

 

På kvällen var det dags för Ebba att åka med de två nya volontärerna på välkomstmiddag. Hon var ju hemma med Måns på den första. Hon hade riktigt roligt. De fick alla dansa med artisterna som uppträdde.

Nya Volontärer

Torsdag, 22/9.


Idag anlände två nya volontärer från USA. Stephanie samt Heather. Är jag som får introducera de nya volontärerna nu när Jane är i Australien. Var ganska kul, de blev lite rädda när jag berättade att Heather från Kanada blev sjuk för att hon borstat tänderna i kranvattnet i Lima, för det har dem också gjort. Bara att se om de klarar sig från parasiter. De är mellan 20 och 30 år och då är de ju som störst risk att få höjdsjukan så försöker få dem att dricka massor av coca-te.

Idag klockan elva hade Santusa en matlagningskurs för oss volontärer. Resultatet blev en väldigt god kycklingrätt, godaste lunchen hittills och då håller alla Santusas luncher hög klass. De hade även gjort en apelsinkaka som efterrätt, toppbetyg även på den. Själv missade jag kursen eftersom jag introducerade de nya volontärerna till livet i volontärhuset.

På eftermiddagen var det dags för textilverkstad. Lät Ebba representera vår familj, blir lite försent för Måns så jag stannar hemma med honom tillsammans med de nya volontärerna.
När Ebba kom tillbaka hade hon köpt massor av saker, halsduk av alpacka, handgjorda smycken o.s.v. En del saker hon köpte hade en del elever från Pumamarca gjort, extra kul.

Friidrott på gymnastiken.

Onsdag, 21/9.

För första gången på länge sätter vi oss i minibussen för att ta oss upp till Pumamarca.
Regn och våra resor har hindrat oss under några dagar.

Man undrar alltid vad man skall få se under bilfärden, den här gången var det en fårflock på vägen samt en massa trädstockar. Man får räkna med lite stopp på vägen.

Pumamarca skolan skall snart ha en sportdag då de kommer möta andra skolor i olika grenar. De har därför bett oss hjälpa till att förbereda barnen för tävlingarna. Så idag blev det löpning och längdhopp på gymnastiklektionen. När skolans rektor såg att vi försökte måla linjer med kritor såg han till att fixa fram ett vitt pulver som verkligen gjorde susen.

De älskade att springa och man blev mer eller mindre anfallen av dem när de ville få reda på sin tid, vilket man ser på videon.

Vårt byggande av växthus står still. Vi väntar på att det skall tillverkas material för väggarna. Under tiden gräver vi bort odlingar framför vattenkranarna.

Tihan och Paul sliter med skottkärrorna.

Ibland få vi hjälp av barnen, de älskar att få låna arbetshandskarna.

En dag på jobbet för Måns.

När Måns är i Pumamarca är han ständigt i centrum, som tur är gillar han det. Denna dagen var han kanske lite mer gnällig än vanligt men inte så konstigt för han har ju en parasit i kroppen.

Direkt när vi anländer så underhåller Måns barnen fram tills lektionerna startar.

För Måns är det alltid Kindy på morgonen, då får han vara med barn som bara är ett till tre år äldre än han själv.

På slutet av dagen hjälper Måns till med uppvärmningen, inför idrottslektionen.

Doktorn på besök.

Tisdag, 20/9.

Idag blev det en lugn dag. Nico berättade för mig att de hade någon typ av fest i Pumamarca så dagens textilverkstad (Talleres) var inställd. De som gått inkaleden var glada för den nyheten. De blev ännu gladare när det började regna så att man ställde in byggarbetet också, på tisdagar har vi ju inga lektioner utan koncentrerar oss helt på att bygga saker, t.ex. växthus.

Ebba och jag hade bestämt tidigt att hålla Måns hemma, han var ju sjuk i Machu Picchu. Pratade med Nico som tyckte att Dr. Viktor skulle titta på Måns. Dr. Viktor tyckte möjligen att Måns var lite uttorkad så beordrade vätskeersättning . Senare under dagen ringde Dr. Viktor tillbaka, han hade tagit med ett test från Måns. Det visade först ingenting men ett andra test visade på en parasit. Enligt doktorn en mycket svag parasit så inget att oroa sig för. Måns har fått medicin som skall tas tre gånger om dagen tills på fredag. Därefter skall parasiten vara borta.

Machu Picchu

Måndag , 19/9.
Klockan 08:30 väcker jag Måns, han har inte spytt på drygt tre timmar så vill se om det kan gått över. Han dricker nu ganska mycket vatten och äter en del på en inka-riskaka.

En timme senare är det dags att checka ut, vi gör detta för Måns verkar ganska okej.
Plan C var att försöka behålla ett rum längre men nu när Måns verkar må bättre så tar Måns och jag oss upp till Machu Picchu's entré. Vid entrén möter Ebba oss, Måns blir väldigt glad att se mamma.

Ebba hade under nästan två timmar haft en privat guide på Machu Picchu. Heather hade hoppat över till övriga volontärers guide när de sprang på varandra bland ruinerna. Övriga volontärer är alltså de som gått inkaleden sedan i fredags, bl.a. Heathers 10-åriga dotter så att hon hoppade över till dem var inte oväntat.

Glömde jag att berätta att det regnade en hel del under morgonen, slutade först regna vid nio tiden. Så Ebba fick först uppleva Machu Picchu när det var både dimma och regn.

Ebbas guide frågade mig om jag ville gå med hennes nästa grupp på en rundtur, väldigt snällt och lite lockande eftersom Esmeralda skall vara den bästa guiden. Med vetskapen att jag skall vandra inkaleden om en månad och då få en guidad tur tackar jag nej. Hade varit tufft för Måns att vänta på pappa i två och en halv timme. Istället tar vi själva och gör en tur kring ruinerna. Måns är ganska tagen av gårdagen så han uppskattar inte Machu Picchu så mycket, dessutom har det nu hunnit bli hans normala sovtid.

Visst, Måns kommer inte minnas så mycket av detta men hade varit tråkigt att berätta för honom att han varit väldigt nära Machu Picchu, nu fick han uppleva Machu Picchu under nästan två timmar, varav närmare en timme sovande :-)

Väl nere i Aguas Calientes valde vi äta buffé, då finns det alltid något för Måns. Till vår glädje åt Måns en hel del.

Klockan 16:42 tog vi tåget mot Cusco. Hemresan tog tre och en halvtimme. Sista timmen uppskattades inte alls av en trött Måns.

Macchu Picchu - Bilder

 Machu Picchu ruinen kommer fram ur dimman.

Solens tempel.

 Hittade den berömda Coca busken bland ruinerna.

  

Toppen som man ser på alla foton heter Huayna Picchu, betalar man en slant kan man få klättra upp på det. Lär ta två och en halv timma.

 Machu Picchu bergets topp visade sig genom molnen för ett kort litet ögonblick.

 Bussvägen upp är ett kapitel för sig, branta stup men såg bara ett kors efter vägen.

En inka-gräsklippare. Är självgående och laddar sig själv.